Tänk vad fint det hade varit om smaken var densamma hos alla människor. Vad få konflikter som hade uppstått, eller hur? Jag kan tänka på detta ganska ofta, särskilt sedan jag tidigare i år blev sambo. Det är en situation i vilken jag väldigt få gånger under mitt 45-åriga liv befunnit mig i. Jag minns det inte som så stundtals laddat som det faktiskt är. Men det kanske säger mer om min sambo, eller för all del om mig själv.

Det om det, men i detta inlägg kommer jag att belysa vår senaste ”konflikt”. En konflikt som pågått sedan i våras och som handlar om inredning i allmänhet och om plankbord i synnerhet.

Ja, ni läste rätt. Plankbord, är det någonting som är bekant för den stora massan? Om inte ska jag be att få berätta om vad plankbord är utifrån min uppfattning:

Ett plankbord är ett bord som består av plankor, vilket namnet kanske vittnar om en smula. Det är en robust skapelse som pryder allt ifrån festlokaler, pubar och restauranger till hem – förutsatt att personerna som köper hem ett har plats, vill säga. Plankborden kommer i en mängd olika storlekar men har i grund och botten samma härliga bords-karisma. Samma hållfasthet och kapacitet att rymma en jävla massa saker.

Som ni kan förstå av den här beskrivningen av plankbord så är det någonting jag uppskattar. Det är till och med någonting jag trånar efter och verkligen vill ha i mitt hus.

Annat är det med min kära sambo. Han är inte lika förtjust i plankbord, av någon anledning. Jag säger ”av någon anledning” som om jag inte visste vad anledningen var och det vet jag mycket väl. Han har nämligen presenterat dessa varje gång som samtalet har kommit upp. Det är inte så att han nödvändigtvis tycker att plankbord inte är tilltalande. Till och med kan han erkänna att de faktiskt är, som han säger: ”Väldigt fräcka”. Problemet ur hans perspektiv är att vi inte skulle ha plats för ett.

Jag säger emot. Vi har en stor yta i huset på vilken man absolut skulle kunna ställa ett plankbord som rymmer sisådär 8-10 personer. Det är faktiskt så att den yta jag tänker på till och med är helt perfekt för ett plankbord, nu när jag tänker efter. Jag tror, om jag får spekulera fritt, att konflikten handlar mer om vårt intresse eller ointresse för att få hem folk.

När jag tänker på plankbord så ser jag framför mig hur vi kan bjuda in vänner och familj. På jul, på påsk, på midsommar och på lördagar i största allmänhet.

Vad känner ni? Googla på plankbord och tyck till!